Semester (mobilblogg)

Andra dagen på vår första semester i år. Vi befinner oss på Madeira. En väldigt vacker ö. Just nu ligger vi vid ett havsbad och tar det väldigt lugnt men undantag från bad i pool och hav.

Kungen lever

Idag är det exakt 30 år sedan vår kung klev åt sidan. Dagen innan hans inplanerade turné den 16 augusti 1977 hittades han död på i sitt badrum på Graceland av sin flickvän Ginger Alden. Bara 42 år gammal. Självklart lever han än idag. Jag själv ett stort fan och älskar hans musik, allra helst den senare delen av hans karriär från hans comeback fram tills hans död.
Idag ska jag hedra kungen genom att enbart spela hans musik på hög volym på kontoret.

Dagens playlist: Flaming Star, Patch It Up, Promised Land, Raised On Rock, See See Rider, T-R-O-U-B-L-E, I Got A Woman, That's All Right, All Shook Up, Burning Love, I Got A Feeling, Stranger In My Own Home Town, Whole Lotta Shakin' Goin' On, Black Star, Hound Dog, Surrender, Memphis Tennessee, Polk Salad Annie, You're The Devil In Disguise, (Marie's the name) His latest flame, I Can Help, You Asked Me To, I Washed My Hands In Muddy Water, My Baby Left Me, Little sister, Suspicious Minds, Rubberneckin' och Way Down

En bra sak

Tycka vad man vill om IKEA men de gör ju faktiskt smarta små bra saker. Denna har blivit min favoritmöbel. Man kan bekvämt sitta framför tv:n och samtidigt surfa/jobba eller sitta i solen ute på balkongen och ha koll på sina mail. Fann även ett annat smart tillfälle för användning, nämligen som tv-lunchbord. En mycket bra sak.

Madeira vecka 34

Touch down

Hemkommen från helgens festligheter satt jag och E i godan ro och planerade vår semester. Plötsligt hördes väldigt suspekta och konstiga ljud utanför. Ut på balkongen och där upptäckte vi en luftballong som sakta flög alldeles nära vårt hus. Efter någon minut dök det upp en till och en till och en till. Sammanlagt var det fem luftballonger som var i behov av att känna mark varav en som inte riktigt hann gå ner där den hade tänkt sig. Var den hamnade har jag ingen aning om.

Kalsongmannen

I lördags var det dags för ett av årets två bröllop. Innan dess var jag under ett par veckor i jakt på en kostym med tillhörande skjorta, slips och skor. Det här med finskor (som i skor och inte kvinna från grannland) är ju inget vidare. Finskor är fanimej fula. Som en något ovuxen sneakerssnubbe som är glad in jeans och t-shirts var det svårt att hitta något som passade sig.

Tillslut lyckades jag hittat en riktigt snygg kostym på MQ men gav jag upp skorna och lånade ett par snygga, svarta bowlingskor modell Adidas av bror. Lite finskor, lite sneakers.

Väl på plats i bröllopsort upptäckte jag att det nog var lite väl små för en kväll med dans, sprit och fotograferande. Som tur är bodde jag och E hos mig käre far den helgen och han slet fram ett par skor från året då jag föddes. De funkade ju faktiskt hur bra som helst och allt blev frid och fröjd.

Bröllopet var helt fantastiskt fint och jag tog över 500 bilder under dagen, kvällen och natten. Kvällens festligheter, middag och dans blev otroligt lyckat och jag och E trivdes som få. Det dracks drinkar, öl och vin i det fina gamla socitetshuset alldeles intill hav och solnedgång.

Vid tvåtiden var det dags att dra oss mot nattbädden i friggeboden på pappas tomt. Finklädda och bortskämde med god mat och dryck tyckte vi att vi var värde en fin liten taxitur hem men tji fick vi. Liten ort och ingen taxi i närheten begav vi oss till fots mot säng och värme. Det var kyligt och lite kreativt tänkande krävdes för E:s överlevnad. Inom kort gick vi där, E med sin fina klänning inklusive min kostym och jag som kalsongman med skjorta och slips. Till slut var vi hemma, lite frusna, något nyktrare.

En bra helg och den åttonde helgen med aktivitet och festlighet. Trevligt så klart men nu ser jag fram emot kommande helg. Inga planer och lugn och ro. Minisemester.

Gul och blå

Kort och gott så river jag av ett par helger här och nu. Det här med lugna sommartider som formgivarjävel stämmer ju inte alls. Uppdrag i massor äter på mig men ska jag vara ärlig så kittlar det ganska fint trots vår hemska och tropiska värme på kontoret.

På midsommarafton var allt piggt, glatt och härligt. Helt ärligt kunde det inte blivit så mycket bättre. En favorit i repris och en start på en bra tradition. Skärgård, båt, tält, grilla, fylla och skratt. Kryddat med solsken och spegelblankt hav. Balsam för själen som man klyschigt att uttrycka sig.

Helgen efter for vi återigen ut till landet för att fira två 30-åringar i kombination med inflyttningsfest. Det hela blev ett lyckat kalas och spriten sjönk ner lite för lätt i strupen. Sent in på natten med runda dansande fötter tappade jag fullständigt greppet om vad som var upp och vad som var ner. Min balans rubbades. Min riktning blev okontrollerad och accelererande. Till min förskräckelse upptäckte jag i min höga hastighet att den dansvänliga altanen saknade räcke men fick dock tag på en rejäl träsoffa som vid tillfället inte vägde mer än en kudde. Ut över kanten, sakta flygande i luften med en träsoffa efter mig landade jag tillslut. Hårt. Ont. Aj. E och min andra danspartner vred sig av skratt vilket jag inte klandrar dem för men blev efter ett tag rundades skratten av då jag lyckades få fram orden "min fot".

Det blev att abrupt slut på festen och jag tappade gnistan men H, som även är sjuksyrra, konstaterade att inget var brutet. Gud så bra men dags för sömn.

Idag mår min fot ganska bra. Lite halt. Lite blå, lite gul med stänk av rött och lila. Sprit är fara för livet. Nu åter in i arbetsdimman, adjöken!

Ja må jag leva

I morgon fyller jag så pass oviktigt som 31 år. En present fick jag redan i fredags som ni kan läsa om nedan men idag var jag och E och spanade in butikerna i Vällingby Centrum frågade hon om det var okej om jag fick en av presenter redan idag. Så klart var det det. Den var från E och E:s föräldrar. En sprillans ny och fin kaffebryggare! No more lat-pulver-kaffe här inte. Fram med ett fint paket Zoega Mollbergs blandning. Gott!

Efter att ha njutit av en god kopp kaffe kunde inte E hålla sig ifrån att även ge sina egna fina presenter till mig. Jag blev barnsligt lycklig och är numera ägare av två fantastiskt fina DVD-boxar som jag så länge suktat efter. Tack min fina E. Du vet hur man gör mig lycklig du.

En suspekt inbjudan

Det hela började onsdagen den 30:e maj. Helt ovetandes kom jag, tillsammans med E, hem från jobbet. Som vanligt öppnades postfacket vid entrén. Plockade med oss posten och knallade mot lägenheten. Vi bläddrade igenom posten. Där fanns ett kort. En suspekt inbjudan. Till mig. Min obotliga nyfikenhet fick en nikokick och min hjärna började genast bearbeta kortet och dess innehåll. Det blev svårt att jobba. Sömnproblem och en del försök till forskning på nätet.



Efter några dagar började jag även spåna med vänner, nära och kära men ingen gav mig något avslöjande utan bara konstiga konspirationsteorier. Hade jag några ovänner? Varför fira min 31-årsdag? Varför just denna bild? Jay-Z? Konstigt.

Hur jag än analyserade detta kunde jag inte pussla ihop utformning till person. Det blev jobbigt, svårt men spännande. Till slut började jag sakta ge upp och min tro på något underlig försök till ett reklamjippo för Big Ben tog över. Men, något stämde inte riktigt. Vad skulle de tjäna på att bjuda dit bara mig?

Den 11:e juni kom ytterligare ett kort. Nu kändes det genast mycket mer personligt. Mer på riktigt. En bild på Sean Connery från filmen The Rock. Underligt. Vad hade dessa två bilder gemensamt och kände jag igen handstilen? Vem brukar eller brukade kalla mig Kenny Boy. Inte en aning.



Det är nu det spårar ur ordentligt. Via MSN gick jag loss med underligare teorier med en vän. Vi kom på att Jay-Z:s "tecken" är en diamant. Finns det inte en Bondfilm som heter "Diamonds Are Forever"? Jo visst finns det det. Och vem hade huvudrollen i den? Jo just det - Sean Connery. Blev vi bli klokare nu? Icke.

Mamma blev involverad och hon blev mer och mer övertygad om att det hela gällde en avancerad rånarkupp och bad mig hålla mig undan från Big Ben. "Jag tycker inte du ska gå dit. Det finns så många konstiga människor i Stockholm. Om du går ändå så se till att ha någon med dig". Så fick det bli. Min käre bror följde snällt med och vi satt i närheten av mötesplatsen. Några lugnade stora stark, nervösa skratt och misstänksamma blickar satt vi där. Inga snipers på taken? Varför åker den där moppen fram och tillbaka hela tiden. Gick inte den där mannen med mustasch precis förbi här?

Tiden var inne och ölen hade stärkt mig. Hej då bror, ringer sen. Med bestämda steg gick jag mot övergångsstället och plötsligt blev jag lugn. Lugnare. Där stod ju A. Ha, så klart det var hon som låg bakom, hon och en till plus att så klart E visste om alltsammans. Den jäkeln. E kan ju inte ljuga och A hade jag ju spånat konspirationer med. Självklart blev glad och väldigt törstig. Där gick vi nu skrattandes. Vilket pucko jag är. Viking Line, fler vänner anslöt sig men ingen E. Ja ja det här kommer bli en kul tripp. Ut på havet! Biljett och hyttkort sattes i näven på mig. Ses om en kvart. Kisspaus. Det knackas på dörren. Det måste vara en av dem som lurat mig med hytten bredvid. Icke. Där stod fina E. Glad och lite fullifan. Resan blev genast ännu bättre. Kram och puss älsklig. Nu jäklar blir det åka av.

Jag är fortfarande bakis men ack så kul det var.

Stolt

E är nu färdigpluggad och just nu sitter hon och kopplar av med vin, öl eller en drink. Det är hon verkligen värd. Jag är så stolt och jag måste få ur mig att jag tycker hon är så otroligt duktig i allt hon gör. Dessutom vet jag att det kommer gå bra för henne för hon är en sådan person. Inte på ett bananskalshalkande vis utan för att hon kämpar och är duktig. Så, grattis min älskade E, du har kämpat och slitit hårt länge nu.

Min dröm vore nu att kunna sticka två flygbiljetter till Medelhavet i hennes hand. Packa en lätt väska och bara ta det lite lugnt i en vecka. Hon och jag. Njuta av bad, sol, god mat och få sitta uppe på nätterna med goda drinkar och prata om livet. Tyvärr finns inte möjligheten till det just nu så vår får njuta vid Mälaren, landet göra våra helger somrigt lyxiga.
Grattis igen. Jag älskar dig!

Sälen är sjösatt

Igår vid den här tiden hade jag tagit mig årets första dopp. Jag ska inte ljuga och säga att det var skönt men ack så uppfriskade. Ett lätt hopp från bryggan så när stegen jag bara kunde. Van sen barnsben bland klippar skippade jag att känna på vattnet och hoppades på det bästa. Jag överlevde. Nu ser jag verkligen fram emot en sommar i och runt i kring nya lyan. Det kommer badas i massor. Nu är det dags att lapa sol. Tyvärr glömde jag bort Beach 2007 men så länge man är brun så kanske man räknas till sommareliten.

Ännu en trettibastare

Grattis C! Tryggt att man får med sig fler vänner över 30-strecket. I helgen var det överraskningskalas för min käre vän C. Alla kunde komma och var där. Solen sken och ett enkelt beslut tog, vi ville så klart värma upp på Mosebacke innan födelsedagsbarnet skulle anlända Stockholms central.

C hade ingen som helst aning vad som skulle befinna sig i hans hem då han oroligt klev in i en upplåst lägenhet. Det enda han hade i åtanke var att dra igång tv:n och lugnt glo på fotboll. Tji fick han. Snabbt efter sång fick han i sig spritdrinkar för att stilla chocken och skakningarna. Det det tillsammans med matchintresset försvann i rask takt. Det blev ett otroligt lyckat kalas och 30-åringen gick konstant runt med ett från öra till öra-smile. I present fick han sig en Aerobatic-tur.

Dagen efter var mindre kul till en början. Solen sken och jag låg lagom kaxig i soffan och halvsov till Discovery. En pigg E var dock duktig nog att plugga på vår soliga balkong. Efter några timmar var även jag på plats och det nalkades bakispizza. Efter denna härliga bukfylla fylldes jag även av en smula energi. Vi for till Coop och köpte ingredienserna till en invigning av vår fina mixer. Dags för smoothie. En dyr sådan då det ingick två campingstolar i receptet enligt oss.

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Fia

Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit "tagna" och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

"Underliga" saker om mig:
1. Jag är rädd och känner ett stark obehag inför sugande ljud som exempelvis dammsugaren eller när dörrar öppnas på en buss.

2. Jag är inte på något sätt särskilt pedant men älskar att vika saker fint, allt från tvätt till papper som ska läggas i kuvert.

3. Jag har en fruktansvärt dålig simultanförmåga. Ett exempel var när jag glatt cyklade och plötsligt försvann min koncentrationsvärld av ett mobilsamtal. Hastigt och ovetandes trycktes min hand hård mot handbromsen. Ett akrobatiskt skådespel med tillhörande skrubbsår uppstod. Ytterligare ett exempel finns här!

4. Jag har en tendens att sova väldigt underligt. Mitt i natten kanman finna mig på rygg med ena benet i 90 graders vinkel med knät mot taket. På mitt knä finner man min andra fot med mitt andra knä som stöd mot sängen.

5. Jag älskar tops. Inte för att jag har skitiga öron på nåt sätt, för de hinner de aldrig blir, utan för att det är så otroligt skönt. En tops i örat och jag spinner som en katt.

6. Jag kan omöjligt sova med fötterna under täcket. Då kan jag med nöd och näppe andas. Inte för att jag på något sätt är klastrofobisk av mig men min mardröm vore att vakna upp bakis iklädd strumpor i en stängd sovsäck. Det har hänt en gång och kommer aldrig mer hända.

Grattis älskling!

Hem ljuva hem

iktigt så här tomt är det inte i nuläget. Vår nya underbara lägenhet är fortfarande inredd med ouppackade flyttlådor men sakta men säkert börjat vi få ordning.

Vi känner oss redan hemma och stortrivs. Årstiden gör att att man känner sig lite stressad över att få det riktigt fint möblerat på balkongen men först blir det något vi båda längtat efter, ett köksbord och fina stolar. No more sitta i fosterställning för att få i sig mat från soffbordet.

Vi är fånigt lyckliga. Jag och E.


Översta raden fr. vänster
1. På väg mot vår nta lägenhet, 2. Entren med blick mot köket/vardagsrummet, 3. Bild tagen från vårt "dressing room" in till vårt sovrum, 4. Balkongdörren och dörren in till vårt "datarum".


Understa raden fr. vänster
5. Köket med en liten köksö, 6. Ena delen av vår enorma balkong, 7. Datarummet och i bakgrunden syns lite av köket.