En vacker kvinna

Bland alla designbloggar stötte jag plötsligt denna bild. Meryl Streep är 60 år och vacker som få. Utan massa fix och trix. Jag är så vansinnigt less på överdriva skönhetsoperationer, allra helst på äldre fjantdamer som vi se ut som 25-åringar. Skärpning. Att åldras är fint, snyggt och vackert. Så det så.

Grattis FRA!

Från och med idag registreras nättrafiken som passerar genom landets gränser av FRA. Grattis FRA, vad roligt för er!

12 kvadrat - inga problem

Läste igår om Mats Alms liv i häktet och utan att kommentera hans liv eller situation drog mina tankegånger genast iväg.

Bilder från mitt tillfälliga ”bunkerliv” i ett tolvkvadratsrum.

Brommaplan, år 2003.

Vill man bo i Stockholm får man många gånger stå ut med mycket. Andra-, tredje- och kanske rent av fjärdehandslägenheter. Inneboende, små utrymmen och många gånger alldeles för hög hyra. Det är ju sen gammalt och något de flesta känner igen.

I efterhand kan jag dock uppskatta mitt omkringflyttande. Jag fick dels koll på olika områden, lärde mig hitta och fick allmän koll på stan och dels härdades man på ett bohemiskt och, konstigt nog, positivt sätt. Faktiskt. Så, att leva och bo (samt driva eget företag) på tolv kvadratmeter var för mig inga som helst problem. Åtminstone under några månader. Och med med en trivsam kontakt med omvärlden.

Internets Fonus 2

I våras skrev jag ett inlägg (läs publicerade en film) om en tjänst som skulle fungera som Internets Fonus. Typ. Så, för den intresserade så fick jag idag fick denna kommentar på det inlägget:

Hej!

förvisso ett gammalt inlägg, men dock...

Jag är en av grundarna till tjänsten Webwill (numera myWebwill). Tänkte bara informera dig om att tjänsten kommer att lanseras i slutet av hösten, men redan nu kan man anmäla sitt intress på www.mywebwill.se och bli uppdaterad om när tjänsten är igång!

Vänliga hälsningar
Lisa Granberg

Förortslapp (mobilblogg)

Svar från SL 2

Snabba ryck denna gång för idag kom ett nytt svar från SL. Är för tillfället ute på landet och njuter (och småjobbar) och tänker kanske kommentera svaret mer i början av nästa vecka. Men, mitt engagemang verkar inte ge ett tillfredsställande resultat och om nedanstående är SL:s policy för hur man hantera sådana här "fall" så är det oroväckande. Är det så här det fungerar att figurera gnällgubbe?

Mitt förra svar >

Hej!

Det kan hända en väldig massa saker men kommer man inte ut så får man försöka ta sig ut på annat sätt.

Det är upp till var och en att vidta de åtgärder som krävs.

Gör du åverkan så riskerar du naturlitvis åtal men jag är övertygad om att det räknas som en förmildrande omstädninghet att vara inlåst och därmed i princip frihetsberövad.

Jag beklagar återigen dina upplevelser av händelsen och jag förstår att du gärna vill engagera dig i detta.

Om du önskar lämna ytterligare upplysningar i detta ärende som har nummer xxxxxx, vänligen använd nedanstående länk.

http://xxx.xxx.xx

Vänliga hälsningar
Peter Mohns
SL Kundtjänst AB

Svar till SL

Hej och tack för svar. Även om ett väldigt sent sådant. Dessvärre förvånar det mig och gör mig oroad att efter en sådan händelse och efter att det gått tre månader få det svar som jag fick.

Vanligtvis brukar jag, tyvärr, inte ta mig tid eller energi att engagera mig till denna grad men då jag insåg hur pass allvarligt det hela hade kunnat bli så kände jag mig tvungen att rapportera och informera. Jag ville få ett ordentligt svar, en förklaring och förhoppningsvis få er (SL) att se allvaret i händelsen.

För ett ge några exempel

1. Om jag inte hade haft någon mobiltelefon, då hade det inte ens varit en prioriteringsfråga utan ett hopp om tur att ingen skulle komma till skada. Skulle jag tvingats klättra över stängslet eller skulle jag blivit ersättningsskyldig om jag krossat en ruta för att komma ut?

2. Vad hade hänt om jag var en lättklädd berusad ung tjej...utan mobiltelefon...och med en okänd icke tillförlitlig person på stationen i mörkret?

3. Vad hade hänt om jag var en dumdristig packad 17-åring som inte hade haft ro att invänta väktare utan begett mig ut på spåret eller börjat klättra över stängslet?

Inväntar ett utförligare svar (gärna inom tre månader….)

/ Kentson

Svar från SL

För er som missat min incident tack vare SL kan klicka och läsa länkarna nedan, hoppa annars ner till deras svar. Att det tog tre (3) månader att rapa ur sig ett sådant ynkligt svar är ju helt fantastiskt.

• 2009-03-28: Inspärrad (mobilblogg)
• 2009-03-28: Fortfarande inlåst (mobilblogg)
• 2009-03-28: Brev till SL
• 2009-04-01: Inget svar
• 2009-04-19: Inget svar från SL (mobilblogg)
• 2009-04-23: SL - för böveln!
• 2009-06-03: SL, för helvete!

Hej Kentson!

Jag beklagar att svaret kommer sent.

Det är numera sedan flera år väktare som stänger tunnelbanestationerna. För några år sedan var det spärrvakten själv som gjorde detta men av personalpolitska skäl - det fanns ingen möjlighet att ta ta tunnelbanan eftersom stationen stängdes efter sista tågets avgång så inrättades denna möjlighet och stängning görs därför att ambulerande väktare som åker runt.

Det kan därför hända att det uppkommer - vilket händer väldigt sällan -att personer blir inlåsta på stationerna.

Att det tar tid att åka tillbaka och öppna är en prioriteringsfråga och det kan ta olika tid olika gånger och jag beklagar att du fick vänta så länge.

Tågföraren har möjlighet att kontakta sin trafikledningscentral och förstod säkert inte det dilemma som du var utsatt för.

Dina uppgifter har rapporterats till vår parnter Veolia Transport som kommer att föra klagomålet vidare till det företag som de anlitar för stationsstänging.

Om du önskar lämna ytterligare upplysningar i detta ärende som har nummer xxxxxx, vänligen använd nedanstående länk.

http://xxx.xxx.xx

Vänliga hälsningar

Peter Mohns
SL Kundtjänst AB

Join the revolution (mobilblogg)

Vaddå, vad är det som är så revolutionärt med en biljävel? Går den på vatten eller luft? Nä, men den har 5 och 7 års nybilsgaranti. Jippi. Nog för att bilindustrin har det lite motigt just nu men det är väl knappast då man ska sluta tänka? Kom igen nu världen, det är faktiskt dags för något nytt nu. Bil känns jäkligt 1900-tal.

En koja i skogen

Så länge jag kan minnas har jag gillat kojor eller kojliknande bostäder. Tält, husvagnar, källarlokaler, friggebodar eller riktigt små lägenheter. Därav min något udda hobby som jag tidigare skrev om. 

Som barn blev jag självklart överlycklig då pappa byggde kojor i både träd och uppe på berg och i högstadiet planerade jag och en kompis att dra in till storstadsdjungel och vara hemlös för en helg. Det blev aldrig av och lika bra var nog det men att filmer som ”Into The Wild” berört mig är inte alls särskilt konstigt.

Hur som haver så kan jag verkligen förstå att denna kojbyggare trivdes, på riktigt, i sin koja ute i skogen under sina fyra månader. Jag är rent av lite avundsjuk och väldigt imponerad.

Parkmord

Jag har, så många gånger, promenerat in till Vällingby City. På vägen dit går jag oftast igenom en lummig, fin och ganska stor park. Mixat med träd, gräsmattor, buskar, blommor och promenerande människor. Allt detta är omringat med trevliga få-våningshus a la Svenska Bostäder.

Bilden ovan ger kanske inte det rätta intrycket men mitt i grönskan och med utsikt över parken ligger en lokal som jag bara älskar och som länge stod tom. Dagdrömmande fantiserade jag om vad den skulle kunna användas till och det som raskt dök upp var bland annat; bokcafé, vinbar, ett klassiskt konditori eller varför inte en riktigt bra ungdomsgård.

Stora öppna fönster, fria ytor och mycket kakel och klinkers och det tillsammans med den fantastiska och rofyllda utsikten. På med lite fasadputs en riktigt schysst uteplats samt några hängmattor i skuggan med tillhörande bord. Så såg mina drömmer ut och blev näst intill lyrisk då jag såg att en renovering påbörjats och att den inom kort skulle få utnyttjas.

Men, min besvikelse blev enorm då den fasansfulla upptäckten var att en trist, hemskt, känslolös, kall, kal, tråkig, ångestgivande och glädjedödande tandläkarjävel installerade sig i grönsken på denna lummiga och lugna del av Vällingby. Ve och fasa! Sådant här måste ju vara straffbart på något sätt? Förargelseväckande beteende, parkmord, miljöförstöring eller varför inte brott mot mänskligheten? Jävla samhälle.

SL, för helvete!

Fortfarande inget svar. Skandalöst. Men, jag har bestämt mig, denna gång ska jag inte bara strunta i det eller ge upp. Det enda jag begär är ett skriftlig svar på mina frågor och få en förklaring. Hur jävla svårt kan det vara? Så nonchalant. Ogillas.

Betygsättning av partisymboler

Inspirerad av ett det kommande EU-valet, som jag för övrigt har förbannat dålig koll på, kommer här en betygsättning av partisymboler. I förhållande till varandra och bortsett från min egna politiska pantonefärg. 

Vänsterpartiet

Snyggt bråkig, osvenskt kaxig

och en smula motståndsrörelse.

Kristdemokraterna

Känns traditionell, kyrklig

och väl målgruppsanpassad.

Miljöpartiet

Mycket bra val av blomma.

Den yttre ringen känns dock överflödig.

Socialdemokraterna

De har tappat roskänslan och

ger en bild av Kermit alternativt en fraggel.

Moderaterna

Jag förstår deras idé med ”Nya Moderaterna”

för denna symbol känns väldigt förlegad.

Folkpartiet

Ett folkligt parti med taggarna ut?

Spretig, stressande och ogärna i kökvas.

Centerpartiet

LRF-partiet med ett fyrklöver. Nya tankar tack.

Ger vibbar av Brusch Script. Otäckt.

Svar på tal

Nej, jag är icke intresserad av Viagra era spam-idioter.

Nej, jag vill inte höra mer om nya influensan.

Nej, man slänger inte bara ihop en webbplats.

Nej, jag är inte tråkig. Jag är trött.

Nej, jag vill inte.

Nej, vi ska inte skaffa barn nu bara för att andra gör det.

Nej, Stockholm är inte farligt.

Nej, jag vill inte ha billigare el eller gratis mobil.

Nej, att dra av allt på företaget är ingen briljant lösning.

Nej, jag kan inte.

Nej, man behöver inte köpa en bostadsrätt.

Nej, ingen professionell människa gör logotyper för 500 kr.

Nej, jag har inte Mac bara för att jag är formgivare.

Nej, man måste inte äta frukost.

Nej, jag kan inte det här med data.

Nej, jag bloggar för att jag tycker det är kul.

Nej, man tjänar inte mer än andra bara för att man har eget.

Nej, Stockholm är inte stressigt. Drottninggatan är.

Nej, frukt är inte godis.

Nej, jag skiter i att det är dumt/farligt/onyttigt. Låt mig få leva.

Barack Obama 2009

På vägen till kontoret läste jag Metro och fick lite onödig fakta. Nog för att Obama blev den första afroamerikanska presidenten ever men det var ju fanimej på tiden. Något mer fantastiskt är ju att karln är den första presidenten att användas sig av både e-post och mobiltelefon. Grattis!

Hosta

Att ha svinjobbig hosta har fått en helt ny innebörd. Jag har bara lite hosta. Hoppas jag kan jobba i morgon.

Drougges stöd till Pirate Bay

Unni Drougges senaste ljudbok exklusivt inspelad för The Pirate Bay.

Läs mer och/eller ladda ner här och läs även på Unni Drougges blogg här.

SL - för böveln!

Igår ringde jag SL för andra gången efter mitt inskickade klagomål. När jag efter sju minuter i en en-minuts-kön äntligen kom fram fick jag tala med en vänlig dam. Jag förklarade vänligt min irritation och min undran över vad som hänt mitt lilla ärende. Hon läste lite snabbt mitt brev och förstod allvaret i det hela. Jag förklarade även att jag sällan ens orkar klaga men tyckte det här var så pass allvarligt att jag inte kunde låta det gå förbi och kräver nu ett svar och lite action. Vanligtvis SL tydligen svara på inkomna ärenden inom fem dagar men nu har det snart gått en månad. Damen tycktes vara på min sida och hon bad mig vänta. Efter ett stund kunde hon informera att hon har meddelat de berörda att jag återigen tagit kontakt och undrat varför jag inte fått något som helst svar. Nästan skamset tackade hon för att jag hade ringt och hoppades att jag snart skulle få ett svar. Hejdå!

Kom igen nu SL. För böveln, chop chop!

Inget svar från SL (mobilblogg)

Efter att ha blivit instängd på vår t-banestation skickade jag ett irriterat mejl till SL men har fortfarande inte fått något svar. Illa illa SL. Ska ringa den än en gång i veckan. Hittade en film från mörkrets natt. Läs brevet här!

Som hemlös

I början av min karriär som stockholmsbo (stanare) föddes en udda hobby. Ibland kommer jag på mig själv leta efter ställen att övernatta på. I det fria. Som om jag vore en hemlös. Det kan exempelvis vara en större buske som tillsammans med ett par plank ger ett tillfällig hem för ett par nätter.

Då och då har jag även turen att finna mysiga skogsdungar där en gedigen koja för längre uppehälle enkelt skulle kunna ordnas, ja till och med få en fin utsikt och söderläge. Jag kan även se möjligheten att eventuellt ordna el.

Det kan till och med störa mig att sådana här fina platser med möjlighet till hemtrevnad inte utnyttjats och vill nästan sätta upp en tips-lapp; ”Hett tips: kojplats”, ”Hett tips: plats för skön middagslur” eller ”Hett tips: söderläge i komb. med stulen folköl”.

Jag vet inte varför jag trivs med denna hobby men i tanken är det kanske en spännande  och kreativ utmaning eller så är det någon undermedveten frihetsdröm a la Rasmus på luffen.

Jag kommer eventuellt presentera min tips här på bloggen framöver. Det är liksom rätt årstid nu.