Jaha ja. Man vill ju ha en trevlig lägenhet med en rimlig hyra i ett område som åtminstone har ett litet hak där man kan dricka billig pilsner. Så är det ju. Gällande själva lägenheten så jag har inte så höga krav. För att Kenge ska må bra krävs endast: Tak, väggar, fönster, säng, micro och bredband sen är man ju som hemma. Faktiskt.
Nu är det ju så att Stockholm knappast är känt att dela ut sköna lyor till höger och vänster. Man ska ha tur, kontakter eller en jäkla massa stålar. Trist men sant och jag ska verkligen inte klaga. Jag har haft tur, tur som få. Jag flyttade hit för...oj...hm...ja kanske 6 år sedan. Jag skulle börja jobba på mitt dåvarande jobbs Stockholmskontor tillsammans med en annan kollega. Jobbets huvudkontor var då i Uppsala och den staden gillas icke. En liten bäck rinnande genom stadens minicentrum gav mig knappast några större "Till haaavs..."-känslor och var fanns alla sköna sitta-själv-och-dricka-en-öl-och-skissa-på-ett-jobb-hak någonstans? Nej du tack. Ska inte gå in mer på det. Jobbig stad.
Genom min kollegas kontakt fick jag tag på en stor femma i Solna. Jag tackade ja och lyckades, tack och lov prisa gud, få med mig två gamla polare in i lyan. Femrummaren bestod av en hel del vuxensaker så som tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och en dubbelfrys som för övrigt ofta var fyllt med is till alla White Russians. Utöver all denna lyx fanns även två balkonger. Piggt.Efter ett års tid fick man inte njuta av denna lyx men nu fick jag chansen att få njuta av söders rödtjutsglöd och billiga bärs. Jag for akut till Mariatorget. 20 kvadratmeter. Så litet att det gav en pojkrumskänsla men det funkade, söders glöd värmde gott. Nackdelen var dock en hyra på 5000 kr.
I kombination med att vi (jag plus fyra nissar till) startade eget och saker och ting började gå smått utför tog jag beslutet att flytta till kontoret. En stor fin lya på 120 kvadratmeter utan dusch. Tur att jag hade en lillebror i krokarna som ringde sin stackars hårt arbetande bror och tipsade om en dusch då och då. Tack du.Min kollega blev några månader senare beroende av Spraydate när han lämpligt nog fick diskbråck och ryggskott. Framstupa sidoläge, en bärbar dator och Spraydate. Han träffade faktiskt sin blivande fru och de hade åldern inne. De flyttade ihop och jag flyttade glatt in i hans lägenhet. Lägenheten låg mitt emot Medis, Björns Trädgårdsgränd. Still on Södermalm. Tryggt. Söder gillas och känns lite som innerstans på landet liksom. Folk dricker sig fulla och är glada trots något läskigt brev från Kronofogden på dörrmattan. Tokigt men avslappnat tänkt.
Jaha ja, cirka ett år senare. Någon ringer och jag får inte bo kvar. Jobbigt. Jag hade en månad på mig att hitta nåt nytt. Inte helt lätt vill jag lova för vid det här laget hade jag precis konkat med firman och startat en enskild firma. Kul spännande och en del jobb men pengarna låg ju inte och drällde. Hittade till slut en bunker i Brommaplan. Ett källarrum på 12 kvadratmeter. Hm, långt ifrån femman i Solna men va fan då. På´t bara. Jag fick in egen telefon, bredband och en micro, ja till och med ett kylskåp och en kokplatta. Familjen som bodde i huset såg jag inte mycket av och lika bra var väl det: ”Heppåre, hyran. Varsågod. Glad påsk!”.
I början kände jag mig inte speciellt vuxen att behöva bo så där men efter någon månad blev det lite som en koja. Rätt trångt men mysigt. En kanna kaffe och massa jobb så gled ju allt på galant. Härligt. Men. Alla bunkerutrymmen har sin tid, det var dags att röra på sig och än en gång tack vare Spraydate. Min bror hade tidigare blivit dumpad och jag hade gjort min plikt som storebror och försökt hjälp till: ”Spraydate är ju kul, där kan man hänga och slöumgås och ibland kan det resultera i en dejt eller sju.”
Det gick väl för min bror. Han blev kär och mådde toppen och galant och i samma veva som jag hade fått nog av bunkern bodde de i stort sett ihop i brorsans lilla lya på söder.
Lyckan var och tallade på mig igen, brorsans tjej hade sin lya på söder. Nytorget, vilket var ett mycket trevligt ställe. Sköna butiker och man blev rätt snabbt hej-hur-är-läget-kompis med alla på 7Eleven. Inte så bra för ekonomin men smidigt. Jag var ju en singeljäkel då, glad men ingen koll. Häddå.
Jag fick först och främst bo på Nytorgsgatan i två år då brorsans tjej skulle plugga (och låtsas-bo) i Uppsala. Härligt mysigt trevligt, tänkte jag men åren gick så fort och som tur var fick jag förlängt i sex månader men ja nu är det en månad kvar på´t.
Har dock haft turen igen. Igen. Inget Södermalm denna gång men en lya med balkong. På Lidingö. Det känns faktiskt riktigt bra och jag tror jag kommer trivas där alldeles galant faktiskt. Nära underbara E, nära natur, vatten och Lidingö Sjukhus…och en pizzeria. Hallen är rosa men va fan jag är ju kär så det funkar alldeles strålande. E gillade dessutom lägenheten mer än mig och började planera inredning och blommor. Som sagt, jag har i alla fall tak, väggar, fönster, säng, micro och bredband där så jag är lycklig. Det absolut största pluset är ju att jag har Evelina. Med henne i min famn kan jag bo i ett tält (dock helst med regnskydd) i Tantolunden. Man kan ju wappa.
Sköt er och köp en Bag-in-Box Chill Out Lakes Shiraz (nr 22826) i helgen. Billigt och man blir fin i själen. Nu ska jag fortsätta jobba för snart ser ni mig i Cap&Design. Häddå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar