2006-04-06

Polisväckning

(En berättelse från julen 2005)
Efter en lång och lite seg färd från landet med en stor bag med julklappar kom jag hem till min lägenhet på söder. Hade lite svårt att somna så jag låg och filosoferade en bra tag innan ögonen slöt sig. Efter att ha somnat och sovit riktigt gott vaknade upp kl 11.30 att det ringde på dörren. Orkade först inte öppna men så klev jag upp. Letade rätt på en t-shirt och irrade runt och letade efter ett par byxor i mörkret. Inga linser eller glasögon var på plats heller.

Ringklockan ringde nu ännu mera och mer ihållande så jag bestämde mig för att öppna i kallingarna (och t-shirt i alla fall). När jag sakta öppnade dörren stod där sex stycken allvarliga poliser i uniform.

Om jag nu redan var lite morgontröttsdarrig i kroppen så blev det nu bara värre då de bad mig kliva ut i trapphuset (i kallingarna!). Jag klev såklart ut. Med morgonröda ögon stapplade jag ut från en totalt mörklagd lägenhet. Smått rädd var jag nästan beredd på att ge mig utan att jag gjort ett dugg förutom taget en rejäl sovmorgon.

Efter några sekunder gav mig en tecknad bild på en man i kanske 35-årsåldern med page. Mannen var till synes blond och svenskt utseende. Efter att ha stått och darrat med bilden i handen ett tag så sa de åt mig att jag kunde få klä på mig. De passade även på att fråga mig om jag gillade mörker. Jag sa att jag faktiskt låg och sov när de ringde på. Gick in i lägenheten och drog på mig ett par brallor samt förbättrade min syn med ett par brillor. Mannen skulle tydligen ha bott här sedan februari 2002 (jag har bott här i cirka 2 år) men jag kände inte igenom honom. När det fick reda på att jag bodde i andrahand bad de om legitimation vilket jag darrandes gav dem. Med deras radio anropade de någon central där de snabbt kollade upp mig men tydligen klarade jag mig alldeles galant...puh.

Samtidigt som jag började slappna av såg jag att en hylsa från dörren låg på golvet i trapphuset och jag påpekade detta och en av de allvarliga poliserna sa: "Så där gör man när man vill lyfta av dörren. Du får se till att ha koll på ditt hem."

Efter detta lite smått läskiga möte, och efter att de faktiskt vänligt tackar för sig, flydde jag ner till 7Eleven för att handla en stor latte och cigg (jag som har typ slutat). På vägen tillbaka upp till lyan mötte en gammal tant i trapphuset. Jag frågade henne om de knackat på hos henne med men hon hade mött dem när hon var på väg ut. Hon frågade dem om de var riktiga poliser för hon trodde att det var någon fyllde år eller så. De sa nåt i stil med: "Sssssch, vi smyger lite här." Detta var på våning under mig. Tanten skulle väl säkerligen till Konsum med sina rabattkuponger så hon kilade sen vidare och fick inte reda på så mycket mer än så.

Vad den efterlyste mannen hade gjort vet jag inte men man lär ju hålla lite koll på trapphuset i fortsättningen. Jaha ja det är ju i alla fall kul när det rör sig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag hoppades på en del 2. Du får skriva en fiktiv :)

Kenneth Grönwall sa...

Ja det vore fan kul att köra vidare å det där faktiskt. Något i stil med att jag kommer underfund med att poliserna alltid varit efter mig och snoka i mitt liv på massa konstiga sätt :)