Igår ringde jag SL för andra gången efter mitt inskickade klagomål. När jag efter sju minuter i en en-minuts-kön äntligen kom fram fick jag tala med en vänlig dam. Jag förklarade vänligt min irritation och min undran över vad som hänt mitt lilla ärende. Hon läste lite snabbt mitt brev och förstod allvaret i det hela. Jag förklarade även att jag sällan ens orkar klaga men tyckte det här var så pass allvarligt att jag inte kunde låta det gå förbi och kräver nu ett svar och lite action. Vanligtvis SL tydligen svara på inkomna ärenden inom fem dagar men nu har det snart gått en månad. Damen tycktes vara på min sida och hon bad mig vänta. Efter ett stund kunde hon informera att hon har meddelat de berörda att jag återigen tagit kontakt och undrat varför jag inte fått något som helst svar. Nästan skamset tackade hon för att jag hade ringt och hoppades att jag snart skulle få ett svar. Hejdå!
Kom igen nu SL. För böveln, chop chop!
4 kommentarer:
Ja, jag väntar med spänning. Du håller oss informerade väl?
Självklart, det är ju en irriterande spänning fö rmig med vill jag lova.
Märkligt. det hade ju varit annat om du haft en bandare på max på perrongen ikklädd baddräkt vilt dansande. Då kunde man ju förstå passerande tåg. Men nu...tänk om du varit en äldre mäniska utan mobil.
Eller lättklädd fjortis tillsammans med okänd suspekt människa. Eller en hetsig cool pubertetskille som skiter i allt och beger sig ut på spåret eller börjar klättra. Kunde ha slutat illa illa. Jag skulle dock göra vad som helst för att få filmen på mig vandrandes runt på perrongen :)
Skicka en kommentar