Efter att min nära-döden-upplevelse förra helgen (läs förkylning) gick över så attackerade den i stället mina stackars öron. Det slog lock, svällde igen, värkte och jag blev rejält lomhörd. "Va sa du?", "Va?", "En gång till..." och "Nä nu hörde inte jag" var återkommande ord från min mun.
Jag fortfarande smått lomhörd men jag kan i alla fall sova på båda sidor utan värk vilket i sin tur ger en bättre sömn. Tryggt. Det här fick mig att förstå vilket handikapp det måste vara att höra dåligt. Men är liksom inte helt med. Allt låter så luddigt och man frestas av att stoppa in ett par ettöres och tända på för att få bort fördämningarna. Jag skippade det dock.
Turen och naturen har trots allt det onda givit mig en underbar flickvän som fått ett fantastiskt ryck att börja baka. Så, jag ska icke klaga. Lomhörd, något tjockare men ack så nöjd har jag klarat mig igenom helgen ganska så galant trots allt. Tack fina för fint bakat.
I morse tog jag en välförtjänt sovmorgon efter lite nattjobb i rummet bredvid av sött sovande E. Ignorerade som vanligt lite samtal innan latten var gjord. Drack med största njutning och hamnade raskt i hokus fokus. Strax blir det dusch inför kvällskundmöte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar