Att fotografera med Polaroid-kamera har givit mig en kreativ nytändning och även om det finns en del att lära och utforska så är det fantastiskt kul. Hittills har jag egentligen ”bara” letat motiv och tryckt av.
Det hela är dock precis lika spännande nu som barn att se filmen sakta växa fram och jag gillar verkligen att man aldrig har full kontroll på hur slutresultatet kommer ett bli.
Alltsammans började med att jag återupptäckte gamla Polaroid-bilder och fastnade, återigen, för dess unika utseende. Ett utseende som får sprillans nya bilder att se ut att vara från 70-talet. Det gillas. Skarpt.
Men, utöver det unika utseendet så finns massor med effekter man kan uppnå och det hela var inte alls så lätt som jag först hade trott. Det gäller att lära sig hur de olika filmtyperna fungerar och vad man kan och ska göra med dem.
Jag har hittills använt mig av två olika filmtyper. Först en klassiker vid namn Polaroid 600 som vid användning av min kamera kräver ett filter (ND-filter). Den andra filmtypen kallas Polaroid TZ Artistic och är mer spännande eftersom det är ännu svårare att förutse hur slutresultatet. Dessutom har man möjlighet att manipulera bilderna upp till 24 timmar efter att den exponerats plus att bilden själv kan komma att ändras i månader efteråt. Jag får återkomma till det när jag själv testat.
Utöver dessa har jag även en annan film som heter Fade to Black men som jag tyvärr inte har hunnit testa ännu. Den filmen kommer, efter att man tagit ett kort, gå igenom olika färgskiftningar innan den efter cirka 24 timmar blir helt svart. Det enda sättet att stoppa exponeringen är att lossa bilden från själva ramen. Spännande värre.
Så, Polaroid är tillbaka och för den som är intresserad så finns det mer att läsa här.
Gott nytt år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar