2006-11-24

Don´t give up on me

Den är nog död. Maskinen som i många år gav mig mitt arbetarbränsle. En trogen vän i alla lägen. Då sena nätter och tidiga mornar krävdes stod den bara där redo att arbeta. Att pressa fram det fina svarta i små koppar, få mjölken lagom varm och fint skummad. Så där fint att om lägger in en sockerbit glider den nästan dansades ner genom bädden av mjölk.
Det är ju sorgligt det här. Måste ha en ny. Förtillfället (med gråten i halsen) dricker jag pulverkaffe. Det kan jämföras med att gå från en fin, säker och fast anställning med till att leva på socialbidrag. Så nedvärderande. Hoppas jag varit snäll i år. Tomten ska få brev.

Lyssnar just nu på
Johnny Cash "God's Gonna Cut You Down"

2 kommentarer:

marla sa...

Ha ha! Du skriver så bra om något som är så vardag.

"Så där fint att om man lägger in en sockerbit glider den nästan dansades ner genom bädden av mjölk."

Vackert.

Kentson sa...

Ha, tackar! Ja va fan det är ju det lila livet som är det stora :)