Latteliv

Alla har vi små fula ovanor. Min heter latte. Morgonlatte. Jag svarar helst inte i telefon, har möten eller ens börjar jobba innan morgonlatten givit mig sin ljuvliga effekt.

Precis bredvid vårt kontor finns ett Coffeehouse by George. Lite onödigt dyrt men oförskämt nära till hands. Ibland (läs väldigt sällan) väljer jag att koka mig en kopp kaffe i stället men allt som oftast glider jag trött in varje morgon och säger: en latte att ta med tack.

Efter några veckors latteinköp kände jag mig så pass hemma att jag kunde ställa lite krav: en latte att ta med tack, gärna extra varm! Fjantljummen latte borde resultera i spöstraff.
Nu har det hela gått så långt att vi faktiskt börjat småprata vilket jag helst inte gör innan latten men det blir ändå en smått trevlig start på dagen.

Efter en längre tid krävdes det inte ens en beställning utan får numera höra god morgon, extra varm ta med va? och ibland har han redan påbörjat sitt arbete med latten innan jag hunnit ställa mig vid disken. Jag kan dessutom göra dem glatt förvånade då jag slår på med en frukost också.

Idag var det en snabb start på dagen och jag fick lov att kasta mig in på kontoret, utan någon som helst koffeineffekt i kroppen, för att skriva en offert i all hast som sedan skulle lämnas vidare. Klockan strax efter elva fick jag äntligen glida ner till George och hämta min latte. Ah men vad sen du är idag. Ja ja förlåt då. Extra varm. Ta med. Tack detsamma. Hej.

Kanske dags att införskaffa en espressomaskin till kontoret?