Komauppvaknande?

Efter gårdagens tv-spelande bakom fördragna gardiner på söder vaknade jag något trasig upp på ett liggunderlag. Väl ute fick jag en smärre chock och var tvungen att öppna ögonen flera gånger. När chocken väl lagt sig kom julkänslorna. De där bra julkänslorna. Faktiskt.

På t-banen hem växte det vita vinterlandskapet till det bättre. Jag slutade läsa tidning och spanande småleendes men trött ut. För övrigt åker vi ovan jord i förorten. Sånt är bra.

Väl framme i Vällingby kastade mig in bland folk, barn, skridskobanor, julklappsinslagning, snö i massor, glögg och pepparkakor. Ett tag var jag övertygad om att jag legat i koma under en längre tid och nu vaknat upp till all denna jul. Vad fan hände? Någon tänkte jävligt fel.

Hur som haver, efter lite trängsel bland relativt glada människor hade jag inhandlat presenter till den kommande 2-åringen som bjuder på kalas i morgon. Det blev en otroligt fin Fjällräven Kånken Mini (inkl. sittunderlag) samt kritor, pennor och ritblock. Det är klart att den lille jäkeln ska bli formgivarjävel. Precis farbror. Precis som pappa.

Nu blir det latte och lussebulle tillsammans med del två av ”From the Earth to the Moon” innan fadern med 740 anländer.