Don´t give up on me

Den är nog död. Maskinen som i många år gav mig mitt arbetarbränsle. En trogen vän i alla lägen. Då sena nätter och tidiga mornar krävdes stod den bara där redo att arbeta. Att pressa fram det fina svarta i små koppar, få mjölken lagom varm och fint skummad. Så där fint att om lägger in en sockerbit glider den nästan dansades ner genom bädden av mjölk.
Det är ju sorgligt det här. Måste ha en ny. Förtillfället (med gråten i halsen) dricker jag pulverkaffe. Det kan jämföras med att gå från en fin, säker och fast anställning med till att leva på socialbidrag. Så nedvärderande. Hoppas jag varit snäll i år. Tomten ska få brev.

Lyssnar just nu på
Johnny Cash "God's Gonna Cut You Down"

Välkommen Little J

Exakt klockan 03:50 ringde mobilen. Jag hade ställt in på högsta volym för det här samtalet ville jag inte missa. Det var givetvis bror. Han lät så där fånigt lugn och lycklig. Såklart. Med lilla sonen i sin famn ringde han nära och kära och en antal sms skickades iväg.

All denna lycka smittade snabbt av sig och man blev glad i hela kroppen och E fick stå ut med en fånigt leendes farbror. Det var omöjligt att somna om. Man ville vara där. Precis då och få se den lille jäkeln.

Klockan 03:08 kravlade sig Little J ut ur mammans mage. Navelsträngen låg lite tokigt så det blev kejsarsnitt och mamman var rätt glad att få slippa lite smärta. Han väger 2900 gram och är lugn och snäll. Just nu sitter de nyblivna päronen och bara njuter och bror har tagit flera hundra bilder. Två anlände mig via mms. Tack!

Nu vill jag och E bli helt friska så vi kan åka och hälsa på. Förhoppningsvis i slutet av helgen.

Egoegon: Nu som visitkort

Efter att ha drivit New Action i snart 4 år snart är det dags att ordna visitkort. Verkligen. Det är lite pinsamt att jag inte haft några tidigare. Visserligen används inte visitkort på samma sätt som för kanske 10 år sedan men ändå. Ett företag bör ha visitkort och jag tror faktiskt jag gått miste om jobb då man träffat intressanta människor på krogen, fester eller liknande. Hur som helst ska Egoegon få pryda både min logotype (i olika poser) och mitt visitkort som jag skrivit om tidigare. De ligger nu digitalt på tryckeriet och leverans sker inom kort. Kul med trycksaker. Mer sånt tack! Nu ska jag fortsätta med företagssidan som aldrig tyck hinnas med.

Lyssnar nu på skivan
Ane Brun ”A Temporary Dive”

Kiosk-Kungen

Jag: "Visst tar du kort va?"
K-K: "Ja ja visst det går bra."
Jag: "Härligt!"
K-K: "Det fungerar inte, är det fel på kortet?"
Jag: "Nä, jag använde det nyligen."
K-K: "Det är fel på kortet, jag använde maskinen nyss."
K-K: "Kolla själv när jag drar mitt kort."
K-K: "Nähä det gick inte heller."
K-K: "Jag får starta om den här."
K-K: "Konstigt, helt död."
Jag: "Starta om den igen då."
K-K: "Ja nu fungerar den, var det bra så?"

Farbror Kentson

Mera vuxenpoäng. Jag ska bli farbror. Visserligen kan jag redan titulera mig både som farbror, morbror och gudfar men nu är det min käre helbror det gäller och det är lite speciellt. Dessutom bor han här i Stockholm så man kommer kunna utnyttja eventuella tv-spel som man kan köpa till barnet.

Det ska bli så jäkla kul. Barnets ankomst beräknades vara förra måndagen så det kan i stort sätt ske precis när som helst. Då jag kopplar upp mig på MSN och bror inte är online blir man ju genast så där nervöst glad. Barnets kön är ännu inte känt men arbetsnamnet har blivit "Kudden".

Min bror är tre år yngre än mig så visst ligger jag i lä men är ändå tacksam att det är han som ger mig lite vuxenpoäng. Piggt.
Ja det här med barn ja. Jag kan inte låta bli att bli så otroligt imponerad av att det faktiskt fungerar och hur det hela fungerar. Redan i grundskolan fick man se hemska filmer på förlostningar och fint illustrerade tavlor med hur mannen och kvinnan fungerar och vad som egentligen händer då ett ägg befruktas. Men. Jag förstår faktiskt ändå inte hur det där fungerar. Ett litet liv i magen. Det är ju fan helt galet. Ligga där gro liksom. Fantastiskt är det ju såklart men en rejäl dos science fiction.

De har nyligen flyttat till en underbar lägenhet vid Midsommarkransen. En stor grönskande innergård med låsta dörrar mot trafikerade gator. Så vill ungen ut och leka är det bara att hissa ner det glada livet och låta den leka glatt. Gud så bra.
Det ska bli kul att bli farbror och det är så kul att de är inom räckhåll. Här ska det lekas. Lekas som få.

Fan...

isitfriday.net

Tips om fik 1

I förrgår efter lunch upptäckte jag ett nytt fik. Tydligen har det funnits i närheten av mitt kontor sedan vintern 2005 men det har jag missat totalt. Ett litet mysigt fik som ligger på Grindsgatan 35, Södermalm. Det är mitt i mellan Ringvägen och i änden av den långa smala parken bakom Skatteskrapan. Skön atmosfär som får en att känna sig hemma och tjenis. På väggen sitter lite t-shirts med sköna tryck och latten är god. Där tänker jag köpa min morgonlatt och när miljöombyte krävs ska jag smita dit för att spåna och få lite nya idéer.

Helgalundens Korta Varor

Fotosession

Sitter just nu och detaljdesignar min nya företagssida. Jäkligt kul men otroligt jobbigt och svårt att formge saker till sig själv och samtidigt tänka på vad besökarna (kunderna) uppskattar och värderar. Jag tror dock jag hittat en form som jag gillar. Typ skarpt. I idén ingick det även att utveckla min logotype något. I:et ska kunna ändra skepnad i form av en siluett poserar i olika "teman" för att anpassa sig för olika sammanhang. En kul liten detalj som jag kommer kunna använda allt mer. På sikt kanske jag även använder mig av fler bokstäver i logotypen, dock bara en åt gången.

Som jag tidigare skrev utsågs E med självklarthet som New Actions fagra Top Model. Igår poserade hon friskt här på kontoret och här är delar av resultatet. Hoppas på en lugn, skön och kreativ helg. Det är i alla fall planen plus lite rödtjut. Som sig bör.

Lista 2

Tre namn jag lyssnar till: Kenge, Kenna och älskling.
Någonting jag tycker om med mig själv: Mitt lugn.
Någonting jag inte tycker om med mig själv: Inte så där jättebra på pengar.
Detta är jag rädd för: Skattemyndigheten.
Tre saker jag vill ha varje dag: Kram av E, latte, sovmorgon.
Tre saker jag absolut inte kan göra: Samtidigt, jag kan absolut inte göra tre saker samtidigt.
Detta tycker jag om att göra: Formge, spåna och dricka latte.
Detta vill jag göra just nu: Hämta E, åka hem till mig och kolla på tre filmer. En dålig man kan somna till.
Bästa känslan: Skratt och känslan av kreativitetsrus.
Värsta känslan: Stress och svek.
Egenskaper hos min partner har: Rolig, tokig och så jäkla söt.
Tre saker vill jag göra innan jag dör: Resa runt, skaffa barn och sommarstuga vid havet.
Min käraste ägodel: Mitt Apple-kit (MacBook, iPod och iPod Hi-Fi).
Något jag vill ha i present: En ny espressomaskin...
Detta har jag på mig just nu: Nudie-jeans, t-shirt med ett träd på, svart och röd adidas, Dieselbrillor och min nya kontorstofflor.
Favoritkläder: Jeans och t-shirt.
Skola/Jobb: Eget företag som grafisk formgivare. Trivs som få!
Stjärntecken: Tvilling.
Favoritdoft: Havsdoft och E.
Färgen på mina ögon: Grönblågrå.
Min längd: 180 cm.
Favoritcitat: "Det löser sig."
Udda förmåga/egenskap: Är beroende av att topsa öronen, så jäääkla skönt.

Så funkar det: klar!

Klicka på bilden för att se flashen.

Efter en massa blandade uppdrag blev jag äntligen klar med "Så funkar det-flashen". Kunden blev nöjd och det blev jag med. Nu ska jag snart inta föda för att sedan dricka latte och jobba sent in på natten. Ska ha en redan påbörjad logotype klar till i morgonbitti.Kan vara kul med kreativa nätter men just nu är jag bara avis på E som ska på The Boss...

Ett litet trauma

Jag höll ju helt på att glömma mitt trauma helgen innan vi for till Budapest. Tisdagen den 17:e september åkte vi till Budapest men dagarna innan blev lite oroväckande. Ganska så precis en vecka innan avfärd började det ömma i en tand. Det var på den översta tandradhusgatan det började värka. Längst in så jag såg inte ett jota. I vanlig ordning körde jag med ignore-taktiken. Inte låtsas om. Det går över. Allt är bara inbillning. Hm men undermedvetet kröp ångesten sakta fram. Ångest över att det var på tok för länge sedan jag gjorde ett litet besök hos tandläkaren. Inte för att jag lider av någon typ av skräck men vi kan kalla det "obehag".

Två nätter senare vaknade jag upp mitt i natten och en rejält smärta i gapet. Eftersom jag även tillhör gruppen som väldigt ogärna intar medicin så fanns inte en Alvedeon hemma. Snabbt tänkt som jag var mitt i naten öppnade jag skåpet där whiskeyn stod. Hällde upp ett ganska stort glas. Svepte, gurglade, svalde och en och annan udda min. Jag kunde i alla fall somna till slut.

Ignore-taktiken fungerade inte alls så bra som jag hade hoppats. Det började bli allvar. En underbar resa stod på spel. Tur att det är ordning på E, hon kom hem till mig på fredagen med "Vårdguiden". Hittade tandakuten och bestämde att om inget mirakel skulle ske under natten drar vi och kollar in min onda tand. Tanden som för övrigt gick av eller åtminstone blev lite trasig för några år sedan. På den tiden fungerade min ignore-taktik och allt blev bra.

Inget mirakel hade skett. Tanden var av ondo och vi for ganska snabbt för att hämta kölappen. Med lapp i handen och lite oro i blicken for vi in till city för att möta upp mams hennes nya man först första gången. Mötet gick ju såklart galant och jag började sakta men säkert förbereda mig för herr tandläkare. Puh, två timmar senare var vi tillbaka och jag fick komma in på stört. Med svettiga handflator gapade jag stort för röntgen. Det var ett stort hål konstaterade assistenten och tanden var inte mycket att hänga i julgranen. Det var dessutom en visdomstand. Inge och ha.

Strax efter kom tandläkaren. En varm och glad kvinna som säkert hade sju barn och en man hon levt med sen hon var 16 år. "Hej hej, det är jag som är tandläkaren". Hon gjorde mig ganska lugn och tog fram sin verktygslådan. Aj! "Hm, ja den där bör vi dra ut men den är lite inflammerad så det kan göra att bedövningen slås ut." Jaha, dra ut en tand utan bedövning!? Just då fick en stor lust att bli rejält berusad faktiskt. Ge mig sprit någon. Snälla! "Vad säger du, ska vi testa och se?", sa hon och log snällt. "Ja det är väl lika bra, låter jag konstigt får du väl sluta helt enkelt." Efter några sprutor och lite väntan började hon hålla på med sina verktyg igen. Jag blev minst sagt förvånad när hon plötsligt sa: "Så där ja, det gjorde väl inte så ont va?" Jag hade inte känt ett dyft och blev genast lycklig och på väldigt bra humör. Smått stolt, skuttandes och bitande på någon typ av torr liten kudde åkte vi hem till E. Där fick jag vila ut och bli väl omhändertagen av underbara E. Hon var med mig. Hela vägen lång. Tack söt. Tack.

PS. Ljud av borren har jag inte större problem med men den där jäkla sugen gör mig till ett nervvrak. Usch jag får verkligen kalla kårar i hela kroppen av den. Jag hatar verkligen den och är mig veterligen släkt med dammsugsmunstycket. Lär mer om det här! DS.

Lyssnar nu på skivan
Clark ”Body Riddle”

Rival

Igår var det njutning på hög nivå. Jag och E for till Rival på Mariatorget för att uppleva en musikafton med Anna Ternheim. Tomas Andersson Wij var förband och honom ska jag allt lyssna mer på. Otroligt bra texter. Vi njöt så in i vassen hela konserter och fröken Ternheim är ju otroligt bra live och hon öste på rätt friskt och överaskande. Piggt! Rival är ju i sig ett fantstiskt ställe, där finns ju allt. Om jag skulle vara tokigt rik skulle jag lätt ta in på hotellet där imellanåt och bara njuta. Ska allt se till att hänga där lite oftare.

Hetsjakt på sneakers

Snygga sneakers i storlek 43 är spårlöst försvunna. I alla fall för mig. De finns inte i Stockholm och de fanns ej i Budapest. Jag blir galen. Skor är viktiga grejer. Jag vill välja med omsorg och jag känner väldigt snabbt om det är något att ha. De senaste veckorna har jag hittat tre par som jag verkligen bara måste ha men har det funnits i rätt storlek? Icke! Jävla samhälle. Nummer ett på listan är ett par Adidas Mexico som du ser på bilden ovan. På delad andra plats finns ett par svart Puma med röd sula samt ett par svarta Le Coq Sportif. Fortsättning följer...

Budapest

Tisdagen den 17 oktober klockan 08:20 lämnade vi marken. Mot Budapest. Vi flög reguljärt med bolaget Malev och fick betala 1500 kronor per person. Bra pris och bra flyg, inte alls som charterflyg brukar kunna vara.

Tidigare hade vi via Hostels.com bokat ett privat rum med delat kök, bad och toalett. Vi tyckte att det skulle funka eftersom priset per natt och person endast var 200 kronor. Vårt hostel (Boomerang Hostel) låg väldigt centralt med gångavstånd till i stort sett allt. Ägaren var amerikan så det kändes som man kunde lita på hans tips och råd som en icke inföding.



När vi dök upp på vårt hostel, efter att ha blivit hämtade med bil på flygplatsen, var alla rum bokade. Alla utom ett, nämligen lägenheten. En hel lägenhet helt för oss själva utan extra kostnad. Piggt, glatt och härligt! Vi fick till och med en flaska vin av valfri sort. Tack!

Budapest var en väldigt fin stad med en otroligt vacker arkitektur. Man kände sig genast hemma och trivdes med att bara knalla omkring och njuta. Människor kändes ärliga och trevliga och inte alls påflugna eller jobbiga. Skönt.

Allt var billigare än Sverige, allra helst mat och dryck. När det gäller shopping så var även priserna där under det svenska, dock inte samma skillnad som på mat och dryck men det kändes och märktes.



Vi promenerade hela tiden för allt kändes väldigt nära även fast våra ben och fötter blev väldigt trötta i mellan åt. Allt som vi ville och kände var intressant hann vi med.

Bland annat såg vi:
• Parlamentet: med tältboende demonstranter.
• Szt István Bazilika: en vacker kyrka som vi hade som riktmärke.
• Shopping gallerian: Fyra våningar med massor med butiker (www.westend.hu).
• City Park: en väldigt stor och vacker park med slott, badhus och närliggande museum.
• Buda-sida: Som ligger på andra sidan Donau.
• Slottet: man kunde säkert gå in men vi nöjde oss med att betrakta utsidan.
• Matthias Church: Fin gammal kyrka som vi även gick in och tittade i.
• Gamla stan: I närheten av kyrkan där vi även gick in i en uråldrig gammal labyrint.
• Etnografisk muséet: Låg precis vid Parlamentet. Där såg vi ”World Press Photo 2006”.
• Terror House: Ett utställning om Sojets ockupation av Ungern, mycket intressant.



Det fanns en massa mysiga barer, kaféer och restauranger. Taxi var billigt om man hade koll på att taxametern var på och använde sig av en riktig taxi. Gott om bankomater och att handla med VISA var inga problem. Det enda problemet var att hitta ett postkontor för att handla frimärken.

Fy fan vad vi hade det bra. Jag och E. Vår bästa resa...hittills.

Kopplar av (mobilblogg)

Just nu sitter vi på ett mysigt minifik precis mittemot vårt hostel. Snart ska vi hämta vår packning som är något tyngre än när vi kom. I morse vaknade vi med något torra halsar efter en vinkväll med E's kompis T som pluggar här. Trevligt och gott. Efter lite kroppsrenovering for vi till "Terror house". Jäkligt intressant museum om Sovjets ockupation av Ungern. Efter det blev det en tur i den stora shoppinggallerian igen. Nu värker våra trötta rumpor och fötter så ett mysigt fik na lite vila är vi värda. Jag rekommenderar Budapest så in i vassen. Bästa resan på väldigt länge. Nu är latten slut, dags att gå. Tjotjen!