2006-12-07

Manligt?

Min far är 40-talist. Han är en grovarbetande socialdemokrat, har byggt sitt hem och får till stor del sin föda genom jakt och fiske. Han kan hålla bilar i modell Volvo vid liv i mer än tio år. Trots hans egenskaper har jag, hans förstfödde son, missat många av dessa manliga och/eller grabbiga intressen även fast de nu i vuxen ålder kan fascinera mig.

Till att börja med har jag aldrig lyckats odla fram något större bilintresse. Jag har inte en enda avklarad timme i ämnet ”mecka”. Inte heller finns något så meriterande som bilstereokunskap där man tydligen kan lyckas få bilens kaross att skallra om man har riktigt bra bas. Inte heller har jag fått njuta av denna tvångsmässiga jakt på biltillbehör i Blockets fantastiska värld. Allt det där har jag missat och mitt enda bilintresse var mina fyra körlektioner för cirka tio år sedan och att ha en Volvo Duett med gardiner i bak som drömbil.

Sen har vi det här med sport. Många verkar ta för givet att man vill och kan prata sport. Att man kollar resultat på text-tv, aldrig missar kvällens sportnyheter och att man inte kastar den rosa bilagan i Aftonbladet. Så fungerar inte jag. Men i och med mitt liv med E så håller jag sakta på att förändras. Intresset för sportens värld har ökat men det finns väldigt mycket kvar att lära. Detta bevisade sig i helgen då jag tillsammans med E och tre gamla kamrater for till Hovet för att inspektera matchen mellan Djurgården och Färjestad. Det blev en händelserik och spännande match. Jag drogs snabbt med, skrek, blev nervös och buade. Sen hände det. I perioden två bytte de jävlarna planhalva helt utan förvarning eller pedagogisk förklaring. I första perioden hade jag full koll på målet där det skulle göras mål i. Helt plötsligt, i period två, gjordes ett mål i detta mål. Blev givetvis glad och jublade högt. Som sig bör. Jag jublade för fanken åt fel lag. Skammen kom snabbt över mig. Fan. Detta upptäcktes såklart snabbt av de mer kunniga folket jag hade med mig. ”Nej! Fan. Fel lag. Skit. Jag menar åhnej”. Jag hånas än. Något jag får leva med ett tag. Listan kan, dessvärre, göras längre men jag rundar av nu för min egen skull.

4 kommentarer:

T-bird sa...

Känner igen mig i din relation till farsan... Förstår inte heller denna fashination för sport, lyckligtvis är min kära fru totalt ointresserad också :-)

Kentson sa...

Nej det är svårt att förstå då nästanintill allt kretsar kring sporten. Jag är Glad att E håller sig till fotbolls, blir så mycket att lära annars och risken för utbrändhet hade ökat markant :)

marla sa...

Äh! Det är ju bara för att du inte är en gräslig birasvennekille som du inte gillar sport och bilar. HURRA!

Kentson sa...

Alright, gud så tryggt då!