Snut i skyn

Polisen är ett kommande tema i mitt liv. Igår blev det lite action a la Cops. Glada i hågen med mättande magar satt jag och E i min soffa framför tv:n. Det var dags för Uppdrag Granskning som skulle handla om mutskandalen gällande försäljning av stridsflygplanet Gripen. Skulle kunna bli intressant.

Vi satt där i godan ro men upptäckte snart att jag hade svårt att koncentrera mig. Något störde mig och min usla simultanförmåga. Utanför befann sig en flackande polishelikopter med sökande strålkastare. Skenet svepte återupprepat runt omkring mitt hus och Uppdrag Granskning ignorerades raskt.

Likt en nyfiken pensionär stod jag klistrad vid kökfönstret i hopp om lite amerikansk polisserieaction. Våld är något jag vanligtvis är emot men just i denna stund ville jag så gärna se rutinerade poliser snyggt rullandes på marken med dragna vapen och kanske en och annan replik som "I said down on the ground, down on the ground mister!" eller varför inte "Die mothafucka. diiie!". Riktigt så dramatiskt blev det ju inte.

Efter några minuter dök en polisbil upp som under nästkommande 30 minuter skulle morsa på ytterligare två polisbilar. Män med händer på sina hölster spanade runt mitt grannhus tvärs över gatan. Gick in i portar, kom ut. Blåsljus varvat med något förvirrade uniformmänniskor som inte riktugt visste var det skulle leta. En och annan förbipasserande samtalade och pekade. Till och med en schäfer var på plats. Trots denna cirkus gav det mig tillslut ingen som helst action eller underhållning. Lite surt fick jag sätta mig till rätta i soffan igen efter att ha missat i stort sett hela Uppdrag Granskning.

Nu blir det till att leta information om detta på nätet. Vad letade dem efter och vad fasen hade egentligen hänt? Det borde vara lag på att poliser dagen efter en sådan här händelse glatt lämnar ett litet informationsblad till alla nyfikna grannar så man kan sova som folk.