Den första ölen var ren njutning men sakta kom man in i fasen "jag har nu lite alkohol i kroppen så nu kör vi" och då ville en prilla krypa upp och lägga sig under läppen. Nej du djävul! Jag fick allt hålla emot till jag sakta och lite skamset la upp en nikotinfri rackare och livet kom tillbaka och mer öl beställdes in. Länge leve små tepåsar.
Idag är jag lite bakis, har massor att göra och tuggar nu tuggummi. Var på lunch med underbara E sådant hjälper. Länge leve E!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar