Alla minns ju säkerligen hur man som barn mådde innan jultomtem kom på besök. Samma dag, om man hade tur, fick man en bra klapp i strumpan som man kunde roa sig med för att stilla sina nerver. Jag minns att man skuttade omkring och trodde att allt skulle gå fortare om man frågade mamma stup i kvarten var den här läskiga men så snälla farbror höll hus.
Nu som vuxen och just i denna stund har jag ungefär samma känsla. Fånigt men så otroligt sant. Jag väntar på min fina bärbara dator. En efterlängtad och en behövlig liten egopresent.
Efter att ha blängt på Apples hemsida och uppdaterat leveransstatusen i ett antal dagar fick jag till slut höra att den skulle komma i min famn i fredags. Det blev en jobba-hemma-dag. Fick inte så mycket gjort och hade behövt en mamma som man kunde fråga va fan den där tomten höll hus. Klockan slog 16 och ett jag fick ett e-post: "Din beställning är klar att skickas iväg men vår transportfirma TNT kunde inte nå dig." Jaha?
I Apples beställningsforumelär fanns det ingen plats för att skriva sin portkod och i Apples avtal med TNT finns det inget som säger att de ska ringa mig i fall de inte kommer in. Förbannat orutinerat. Så, människor med bara portnyckel ska lägga sig utanför sin port i sovsäck med en skylt där det står: "Jag har beställt från Apple, vid leverans väck mig tack".
De "lovade" mig att idag måndag kommer TNT-tomten med min klapp. Med nerverna på helspänn och med stor längtan kunde jag inte hålla mig. Jag var tvungen att ringa och dubbelkolla med TNT. Tji fick jag: "Numret kan inte nås från denna telefon". Va!?
Ringer surt till Apple som ska meddela TNT att jag vill ha min dator NU. Ger sedan ett snällt tips om att ha med ett fält i deras beställningsformulär där man enkelt ska kunna skriva i sin portkod. Jag sa: "Det verkar ju lite småtokigt att TNT stod 5 meter och två dörrar ifrån mig i fredags och kom inte in". Hon svarade: "Öh jo ja det där var ju ett bra tips, jag ska framföra detta, tack så mycket".
Fortsättning följer...
2 kommentarer:
Varför är jag inte förvånad? Verkar vara mer regel än undantag att stora företag inte klarar det lilla enkla som en ruta för portkod eller att kommunicera ut till transportföretaget att ringa innan de anländer...suck.
Och du, jag ser fram emot din zigeuner-bild =)
Nä fy fanken så arg jag var eller kanske mest besviken när jag satt där och bara väntade.
Jajemen, ska leta up den, har den liggandes på gamla datorn...tror till och med jag har kvar en film i från spektaklet. Det spelade lite sån där Svart katt, vitt katt-musik.
Skicka en kommentar